tisdag 30 juni 2009

jag och mitt brända arsle

Många tror att jag har kommit hem solbränd till Svea. Så är inte fallet.
Jag skyller på regn i Guatemala. Och att man inte kan ligga och sola utan att bli trakasserad av gutemalesjävlar.

Så nu när jag hade tid så solade jag lite, grunda tänkte jag.
Ja det gick ju bra.
Jag brände arslet av mig ska jag tala om!
Jag var illröd och fick sova på magen häromdagen.
Inte coolt.
Och brännan som blir där är inte mycket bättre heller.

lillebror och tjejer

Min bror har en tjej som sover över.
Det är inte okej. Jag funderar på att förbjuda kärlek i denna lägenhet så länge som min man inte är här. Rätt ska vara rätt tycker man.

Mest är jag avis. Jag vill också ligga och kramas på morgonen.
Och så vill jag ligga på min mans arm och pussa honom så mycket jag vill.
Idag har det gått en månad sedan vi vaknade upp tillsammans..
Nu är det bara ett par månader kvar..Och faktiskt så har tiden gått hyfsat fort den här gången. Hoppas bara att det fortsätter såhär så vi snart är tillsammans igen!

söndag 28 juni 2009

19 månader

Idag saknar jag honom väldigt. Idag är det vår dag ju.
19 månader. Och bara början!

torsdag 25 juni 2009

mobilfan


Jaha då var dagen som jag väntat på i stort sett sen jag köpte min mobil för 2 år sedan. Eller var det mer? Idag dog min telefon, det var väntat.


Men jag som tyvärr är beroende av min telefon fick panik och steg upp och dschade sen cyklade jag ner till Telia och sa att jag ville h en billig telefon och det var snabbt. Ett par minuter senare gick jag ut med en vit sak, dem hade inga rosa tyvärr.. Men det får gå eller hur?


onsdag 24 juni 2009

baddräkt i min ålder

En sak jag aldrig skulle ta på mig är lätt baddräkt.
För hur många vill se precis varenda kant av min kropp och fläsk som hänger ut överallt.
Nej vet ni vad det klarar vi oss utan va?
Men av någon konstig anledning så är det populärt , det bärs baddräkt lite överallt känns det som.
Jag tycker att det är för småtjejer. När jag var 8 år använde jag baddräkt inte nu när jag är vuxen.
Och när den är blöt så slimmar den åt som in i fasen så man verkligen ser allt ävenom man inte vill det. Nej. Fy fan. Det är nog sommarens värsta det!

bästa artisten just nu


Som passar mitt humör.
Joshua Radin. Speciellt I´d rather be with you.
Oh vad han är bra!


tisdag 23 juni 2009

jag har blivit en latis

Jag sa innan jag började jobba att jag skulle cykla till jobbet vare dag, ca 2 mil om dagen. Och det lät ju himla bra det där eller hur? Idag bir det femte dagen jag jobbar och fortfarandeingen cykeltur. Visst har jag cyklat i stan, men att cykla ut till jobbet? Jag undrar hur jag skaffar motivationen?
Förra sommaren cyklade jag ju, inte lika långt i och för sig. Men ändå.
Problemet är mina vänner, att det är kaaaallt.
Klockan är 5 på morgonen och solen skiner, men jag öppnade fönstret och stängd det lika fort igen, det är ju iskallt! Jag hatar att frysa!

Så. Mitt förslag till er är att när jag har köpt vantar så cyklar jag.
Okej?

Nu ska jag ta bussen som bara gamla och efterblivna tar här i Ljungby. Ja och så jag då.

måndag 22 juni 2009

skitjobb

Där stod jag och torkade bajs idag på jobbet när jag drömde mig bort till Guatemala. Där bajsar man på gatorna, jag slipper torka upp det till skillnad från mitt vårdarbete.
Och jag saknar allt där borta faktiskt. Även om mitt jobb här i Svea kan vara ganska kul också.
Vi dricker ju ganska mycket kaffe menar jag. Och har fula, stora kläder så när någon snygging, tex. brevbäraren kommer, så känner man sig som världens äckligaste människa som säkert luktar bajs.
Ja det är ju himla trevligt att vara tillbaka i Sverige må jag säga.

söndag 21 juni 2009

lite allvar också

Jag har packat upp mina lådor nu, allt är i stort sett klart.. Och jag känner mig liksom..tom.
Här är jag i Sverige, och min man i Guatemala.. Ja, allt är i Guatemala förresten. Jag saknar det mesta måste jag erkänna.

Det hade gått ett par dagar utan tt vi hörts alls, och det kändes jätte jobbigt. Ja, ett par dagar tänker ni kanske. Men han är faktiskt mitt liv nu, när vi var ifrån varandra en dag i Guatemala så saknade jag honom.Och nu är jag på en helt annan världsdel.. Men i alla fall, så idag ringde han mig äntligen och min sten från mitt hjärta släppte!
Eftersom jag jobbar ute i en håla så har jag inte alltid täckning på telefonen såklart, och han hade ringt mig både i fredags och igår utan att få svar, och då jobbade jag ju...
Men han sa i alla fall att han hade blivit så otroligt svartsjuk!
Och visst förstår jag honom, det är skitjobbigt att gå runt och tänka på alla tjejer som kommer in på restaurangen varje dag, men jag har faktiskt börjat lita på människor igen trots alla smällar, och jag litar på min man..

Åh det var så härligt att äntligen få höra hans röst igen! Jag log hela tiden och när vi hade lagt på försökte jag minnas hans röst, hans skratt, så länge som möjligt..

3 veckor har gått nu. Nu är det "bara" 3 månader och en vecka kvar. Hoppas jag.

min sämsta sida

Nja, min sämsta sida enligt mig själv alltså.
Jag är ju faktiskt ett kap.
MEN. Jag har inget tålamod när det gäller väldigt mycket.
Jag har tålamod när det gäller människor, oftast.
Inte när dem leker sniglar och går såååå jävla långsamt när man vill förbi.
Inte när jag kör bil, fort ska det gå.
Inte när någon ska göra något och bara gör fel, då måste jag slutföra det.
Inte när man ska iväg någonstans och bara jag är klar.
Och så mina vänner, när någonting inte funkar.
Fan det gör mig galen när något ska funka men inte gör det!

Som idag, jag har köpt lampor i massor, eller ja, ett par stycken i alla fall.
Alla gick jätte bra utom två. En där jag inte kan sätta upp den för jag behöver köpa en till sladdgrej. Och den andra, ja det vet i fan varför den inte vill funka!
Och jag gör om det om och om igen men INGET hjälper. Helvete. Så nu funderade jag på att slänga skiten åt helvete, men lyckades behärska mig.

Problemet är att jag hatar att låta saker som jag påbörjat ligga sådär.
Nu måste jag sysselsätta mig med något annat, borde städa, men jag borde också sova eftersom jag ska upp tidigt.. Ja mina vänner vi får se.

män i kostym gör mig varm

Nu när jag har tittat i mina lådor så hittade jag en skiva med Il Divo. JA, jag har en kiva med Il Divo. Och jag kan stolt säga att dem är heta. Dem sjunger kärlekslåtar, dem ler sådär, dem är fina, och dem bär kostym vilket är extremt hett mina vänner.

Jag och frugan gick på deras konsert för massa år sedan, DET var ta mig fan så otroligt bra. Jag skakade, dem gjorde mig sån helt enkelt.
Frågan är, är det kostymen? Ja antagligen.
Hade dem stått där i jeans och piké så hade det hela tagi en annan vändning såklart.

Likadant med fotbollslandslaget när de kommer innan eller efter en match i kostym. Åh, gåshud! Nej jag klarar inte ns av att skriva om det.
Jag måste få på mig min man kostym annars byter jag nog.

lördag 20 juni 2009

saker i mina lådor

Nu följer en lisa på vad jag bland annat hittade i mina lådor som jag packade ner för 2 år sedan:

Ett kors (halsband) som jag fick av en kille i Panama - är det okej att hänga det över sängen?
En stor Guatemalaflagga - given att hamna över sängen
En miljon glas - jag drack väl mycket för 2 år sedan?
En jesusstaty - Jesus i Brasilien
Snäckor - från El Salvador
En bild på mig och min dåvarande kille, inramat - inte okej
Äkta palestinasjal - väldigt okej eftersom det tydligen är mode igen?
En hawaiikrans - från när jag var full som ett hus på ett hawaiidisco (tror jag)
Mina cd-skivor - Elvis, Håkan, Kent, Lasse, tillochmed en skiva med spanska ballader
Mina fotoalbum - antagligen det bästa av allt

Fyller på den här listan senare annars blir jag väl aldrig klar med att packa upp :)

hångelmys

Kommer ni ihåg när man var yngre och hade pojkvän?
Visst jag ä ju inte gammal, men det känns som en evighet sedan.
Ni vet, när man hade pojkvän och satt flera timmar i soffan och bara hånglade.
Så pirrade det sådär i magen.
Och det var bara kyssar, inget annat. Och det var liksom helt okej.
Jag saknar att sitta och hångla i timmar. Men nej nej, nu har dem inte tålamod längre.
Määään!

torsdag 18 juni 2009

jag har ont i rumpan

Ja mina vänner. Jag blev full igår, det var ju inte meningen. Men det var himla trevligt att träffa tjejerna igen måste jag säga.

Sen cyklade jag ju som sagt hem. Ja jag känner mig själv, det gick vingligt hem. Jag kommer inte ihåg sist jag cyklade full, men det var jätte längesedan ju! Jag kom i nedförsbacke hela vägen, det var det som blev misstaget. Det gick för fort helt enkelt. Så jag såg en vägg dyka upp ur ingenting faktiskt. Och då tänkte jag "helvete helvete helvete". PANG!
Så låg jag där i min korta klänning och visade allt för alla.
Fast det var ju inte en människa ute som tur var..
Sen skulle jag resa upp och hoppas att ingen såg mig, spela oberörd liksom.
Men jag hade ont i hela kroppen verkligen och funderade på om jag skulle lägga mig där och sova istället.

Sen vingladej jag efter mycket om och men hem. Somnade på två sekunder såklart. Och jag hade mer än gärna legat kvar här hela dagen men jag har blivit lovad hjälp med sista tapeterna så jag kan inte sova. Ahhh..
Vaknar upp med smink från igår, ser bokstavligen förjävlig ut, stinker vin, har ont i huvudet och hela kroppen. Kan knappt sitta för min rumpa gör så förbannat ont.
Well. Det var ju faktiskt onsdag igår, lill-lördag som man säger.
Fast nästa gång skippar jag nog cykeln.

onsdag 17 juni 2009

när blir det för mycket vin?

Ja mina vänner. Jag har köpt ett vinlager.
Eller det är inte så mycket som det låter egentligen, tre flaskor.
Ikväll ska jag hem till ett par kompisar och dricka vin, därför jag köpte det (och för att jag varit sugen i en vecka nu).
Då är frågan, hur mycket ska jag ta med hem till mina kompisar?
Det är ju trots allt onsdag i Ljungby, man går ju inte ut efteråt liksom.
Blir en flaska för lite?
Om jag tar med mig två flaskor betyder det att jag ska bli full?
Om jag tar med mig tre flaskor kommer dem andra undra vad fan jag håller på med och om jag har problem?

Jag ska dessutom cykla hem, och blir jag full då går det nog ganska vingligt.
Risken med för många flaskor är att jag bara dricker upp det. Man kan ju inte spara liksom.

Jag ska fundera på den här.

tisdag 16 juni 2009

stackars brevbärare

Jag har alltid velat stå vid dörren och ta posten precis när brevbäraren ska kasta in posten i brevinkastet. Idag var det min dag mina vänner!
Jag såg honom komma på vägen så jag ställde mig beredd vid dörren.
Väntade.
Han var inte så snabb måste jag säga, därför posten alltid dröjer när man väntar på något..
Jag hade tur idag kom det ett paket till mig så det var nog allt lite svårt för honom att få ner det i brevinkastet. Och då, när han minst anar det, så rycker jag till!
Haha. Ja det var jävligt moget gjort måste jag erkänna. Men kul!
Jag tog posten ur näven på honom.
Hoppas han har sinne för humor.
Han var ju söt i alla fall.

måndag 15 juni 2009

om att ha sex med eiffeltornet

Just nu på femman går en jävla sjuk dokumentär så jag kunde inte fortsätta titta på den för jag blev helt cp av den. Jag tyckte det var så korkat att jag ville slå till dem allihopa!
Den handlar om människor som är kära i saker.
Om en kvinna från Sverige som har gift sig med Berlinmuren och påstår att deras sex är jätte bra. VA?! Hur kan sex med Berlinmuren vara jätte bra undrar jag?!
Sen har vi ett par amerikaner som är förälskade i bland annat Eiffeltornet, en karusell och andra byggnader.
Och för att kunna "gosa" med dem på nätterna så har dem byggt modeller av dem och har fotografier vid sängen.

AH! Jag blir helt dum i huvudet!
MAN KAN INTE ÄLSKA EIFFELTORNET! MAN KAN INTE HA SEX MED BERLINMUREN!
Dumma jävlar.

Ska jag gå och bli förälskad i en rulltrappa eller något liknande?

bekännelse

Detta är inte lätt mina vänner.
Jag ska bekänna en sak.
Dem säger att det är första steget i att komma ur ett beroende.
Mitt beroende heter blondinbella.
VARFÖR är jag beroende av hennes blogg?
Varför måste jag logga in på datorn och gå in på hennes sida det första jag gör?
Varför undrar jag vad hon har gjort idag?
Har jag så lite liv att jag måste följa någon annans liv i en blogg? Ja.
Nu ska det bli ett stopp på det här. Jag måste komma ut mitt beroende.

Blondinbella UT UR MITT LIV!

nackdelar med sambo

Jag är sambo, med min bror.
Jag trodde att det skulle bli lite kul. Men det var det visst inte.
En vecka och vi har redan tröttnat på varandra. Hur ska jag lyckas att hålla mig hemma i Sverige då?

Nackdel är att han är lat. Så fruktansvärt lat så det kliar i fingrarna på mig, jag vill göra allt som jag inte borde, som att diska hans disk och tvätta hans kitiga kalsonger.
Nackdel är att han börjar spela munspel mitt i natten och väcker mig.
Nackdel är att man inte kan gå runt naken hur som helst. Inte för att det är en förekommande vana jag har, men vi har spegeln i hallen och jag vill inte att min bror ska se mig halvnaken så jag måste gå in och byta om på toaletten varje gång, sen ut och kolla spegeln, sen byta om igen, sen kolla spegeln.. ja ni fattar.
Nackdel är att han hatar spansk musik.

Nej jag orkar inte ens räkna upp nackdelarna längre.

Jag har i alla fall fått klistra upp en bild på Elvis på väggen. Det är alltid en början mina vänner.

söndag 14 juni 2009

ta mig till kärlek!

Nu har jag varit i Sverige i snart 2 veckor mina vänner.
Det känns som en evighet.
Jag vill härifrån, ingenting verkar funka som det ska i den här världen.
Ta mig härifrån! Ta mig till kärlek!

Svenskar är så jävla otrevliga.

lördag 13 juni 2009

SÖKES!

Två starka män som kan flytta möbler åt mig.
Och som gillar vin.

i mina lådor..

Jag har tagi ner ett par av mina lådor från vinden.. Dem jag inte tittat i på 2 år som jag packade ner när jag åkte till kärleken i El Salvador.
Ja El Salvador, inte Guatemala.
Det var lustigt. Jag öppnade en låda och i lådan hade jag ramat in en bild på mig och Pedro, mitt ex. Och jag kom ihåg att när jag packade lådan så tänkte jag att det var vi två för alltid.
Men det var det ju inte.
Nu är det ut med det gamla och in med det nya.
I ramen ska jag sätta en bild på min man.
Honom som jag älskar.

I lådan fanns också en Guatemala flagga. När jag tog upp den blev det för mycket och tårarna kom. Såklart. Mitt andra land.

I lådorna finns det liv jag levde förut. Nu är det dags att hitta tillbaka till en liten del av det. Resten är nytt.

burned


I Guatemala när jag duschade så fick jag inte duscha för länge med "varmvatten" för då sprängdes duschen. Det hände mig en gång nämligen. Eftersom duscharna är elektriska och har sladdar och grejer överallt så måste jag säga att det är en nära döden upplevelse varje gång. Försökte man ändra någon inställning i duschen någon gång så fick man sig en stöt sen gjorde man inte om det. Och när man väl sprängt en dusch så gör man inte om det heller vill jag lova!

Så. Här i Sverige har jag råkat ut för att jag ställer in varmvatten, i väntan på att få en stöt. Sen kommer varmvattnet och jag bränner mitt vita arsle av mig för vattnet faktiskt ÄR varmt inte ljummet osm i Guatemala.

Så imorse brände jag mig jävligt mycket och har nu en röd "fläck" på låret. Svider satan gör det såklart.

Kulturchock.


fredag 12 juni 2009

pojkvänner jag ångrar

Jag har kysst så många, de är inte ens värda att ångra.
Men en pojkvän, det kan man ångra. Och så tänker man "hur dum i huvudet var jag då, hur tänkte jag EGENTLIGEN?!".
Ja men det är inget att göra åt mina vänner.
Jag har ett par stycken jag ångrar det har jag.

Till exempel :
Han i Halmstad.
En tönt, glasögonorm, bilnörd(hallå?!), som stammade och tog min oskuld (då gjorde jag slut).

Han med snoppen
Som fortfarande kallade sig för ett barnnamn när han var över 20 år. Han som tatuerade hel kroppen och jobbade på posten. Han som skrev Ida på sin snopp och skickade den till mig på mailen (det var då jag gjorde slut).

Rumänen som ville ta sin pappas kondomer
Han vars mamma kallade mig för en gatustenskastare pga av min palestina-sjal. Han som hade ihopväxta ögonbryn och var alldeles för smal. Han som ville få till det (antagligen första gången) och sa att han kunde låna kondomer av sin pappa (då gjorde jag slut).

Han som hellre rökte marijuana än något annat
Han som rökte marijuana till frukost, middag och kvällsmat. Vars IQ antagligen inte existerade, först tyckte jag han var dum-söt men sen insåg jag att han faktiskt var dum i huvudet (då gjorde jag slut).

Ja. Jag undrar hur jag tänkte exakt?
Jag skyller på att jag var ung och dum. Det var ju faktiskt hundra år sedan nu. Minst.
Nu är jag tillochmed förlovad, efter mycket om och men får vi väl säga?

om att längta ihjäl sig

Får man sitta och storlipa ensam och lyssna en miljon gånger på samma låt och tycka synd om sig själv?


Inte ens vin finns det i den här jävla pisslägenheten.



Just pretend, I'm holding you

And whispering things soft and low

And think of me, how it's gonna be,

Just pretend I didn't go

When I walked away,

I heard you say

If you need me, you know what to do

If knew it then, I'd be back again

Just pretend

I'm right there with you

And I'll come flying to you, again

All the crying is through

Oh, I will hold you and love you again

But until then, well just pretend

Oh, it's funny but I can't recall the things

We said or why you cry

But now I know it was wrong to go

I belong here by your side

And I'll come flying to you, again

All my crying is true

Oh, I will hold you and love you again

But until then, well just pretend



idé till att tjäna pengar!


Jag och frugan har sedan en tid tillbaka gått och funderat på ett projekt som vi skulle kunna tjäna pengar på: oss själva.

Nej inte ska vi gå på gatan inte. Vi ska göra en realityshow.

Om oss. Med oss.

Vi ska bli de nya Filip och Fredrik, men den kvinnliga versionen.

Jag är beredd att säga att vi är tillräckligt sjuka i huvudet för att få det att lyckas.

Nu behövs följande:


* Ett filmteam som följer oss dygnet runt. Dem får filma ALLT.

* Pengar.

* Sponsor som betalar resor etc. För att vara helt sjuka i huvudet behöver vi komma ifrån den här hålan.

* Gratis alkohol.


Det kan nog bli jävligt bra det här.



planen

Jag vill ha mitt rum med mina saker klart - nu.
Jag vill ha fint väder.
Och jag vill ha min man här.

Igårnatt var saknaden som svårast sen jag kom till Sverige.
Då ringde jag honom, jag var tvungen att höra hans röst.
Det är som ett lugnande medel.
Ja jag började givetvis storlipa ändå, men innerst inne kände jag mig lugn.
Som om han var hos mig.

Alla som jag träffar frågar hur vi ska göra nu.
Det ska jag berätta för er mina vänner, det finns tre olika alternativ, egentligen fyra men jag tycker inte om det fjärde.

1. Han kommer hit i september. OM jag har jobb och OM hans uppehållstillstånd till Sverige skulle ta omöjligt lång tid.

2. Jag åker dit i september, kommer hem i december. Sen kommer han hit med mig.

3. Jag åker dit, vi fixar uppehållstillstånd och kommer tillbaka i sommar.

4. Vi inser att det kommer ta tid och kraft, och känner att vi inte orkar, så vi gör slut.

Jag vill helst att han kommer hit i september givetvis.. Men det är grejen med distansförhållande, man måste planera så in i helvetes mycket hela tiden.. Suck.
Well, jag har ju åtminstone internet och telefon eller hur?

torsdag 11 juni 2009

äntligen hemma

Jag har varit extremt duktig idag måste jag säga. Rivit ner alla tapeter i mitt nya rum, städat i ordning och städat resten av lägenheten.
Nu ska jag bara vänta på att min bror ska tapetsera åt mig :)

Och ikväll ska jag springa upp på vinden och titta i mina lådor som jag inte rört på 2 år, spännande! Har glömt vad jag har för saker där..

Och så önskar jag mig vin också.
Eftersom jag har varit så duktig menar jag.

onsdag 10 juni 2009

svenska landslagets fulaste spelare


Jaja jag vet mina vänner att jag sa att Sverige skulle göra bort sig. Jag hade delvis rätt. Dem hade kunnat göra 4 mål till. Och dem spelade faktiskt inte speciellt bra. Men med Zlatan som kapten och den här skönheten Rasmus Elm på planen bland annat så kunde vi göra åtminstone 4-0.
5-0 hade varit bättre men jag ska inte klaga. Vi vann ju åtminstone eller hur..

karlar som kan gråta som ett barn..


Ikväll är det Sverige - Malta.
Jag anar det värsta mina vänner.
Sverige kommer missa VM i Sydafrika. Det är inte mer med det.
Synd det är vad det är.
Pinsamt rent av.

Så ikväll ska vi frossa i chips och dipp framför killarna som försöker spela boll.
Bli tjockare bara på grund av dem.


2 år var ganska kort tid ändå

Igår satt jag öga mot öga med min mamma för första gången på 2 år.

måndag 8 juni 2009

ångestposition intagen

Jag är hemma i Ljungby.
LJUNGBY.
Staden där man helst av allt vill lägga sig ner och dö.
Jag började gråta när jag satte ner väskorna i det som ska bli mitt hem nu framöver.
Jag ska dela lägenhet med lillebror.
Det ser ut som en ungkarlslya.
Inga blommor. Ingen färg. Kallt. Prylar som jag inte ens vet vad det är.
Jag har inte ens ett eget rum.
Inte ens en säng.

Jag saknar min man så det svider i hjärtat.
Jag gråter inombords, jag skriker.
Helvete här kan jag inte vara. Jag hatar det redan, 15 minuter efter att jag kommit hem.

Det kommer att bli en lång sommar..

fredag 5 juni 2009

badmodell..mm.

Nu sitter jag och spanar in H&M:s hemsida.
Inte damavdelningen mina vänner. Herravdelningen.
Badmode.
Det är hett.
Och det får mig nästan att vilja beställa badshorts.
Förutsatt att man får mannen i shortsen vill säga.

på min tid..

Jag har kommit upp i den där åldern när alla runt omkring mig verkar gifta sig och skaffa barn.
Jag har funderat på om jag någonsin kommer att bli redo för det.
Visserligen är jag förlovad det är jag.
Men att gifta sig?
Och skaffa barn?
Vad händer sen? Jo sen dör man.
Och med familj kan man ju inte göra någonting.
Nej, jag förespråkar inte detta.
Jag ska vara ung och vild ett tag till har jag bestämt.

torsdag 4 juni 2009

vi skulle bara äta middag..

En middag blev till hemgång vid 5 imorse. Och vin. Massa vin.
Eftersom jag och Johanna sällan ses nufortiden så slutar våra sammankomster alltid så på något märkligt sätt.
Vi spårar alltid ur.
Men herregud, vi måste ju få dricka vin och äta middag tycker man.

onsdag 3 juni 2009

dimman - begynnelsen

Systemet - klart.
Det blir vin såklart.
Och en Finlandiavodka, som dock var Smirnoff men samma sak, det är ju sprit :)
Min plan är total dimma.
Jag ska bli så full att jag inte vet vad jag heter.

Ikväll småbörjar vi med lite vindrickande bara.

jävla måste-sverige

Jag har ångest över att vara tillbaka i Sverige.
Tillbaka till alla måsten.
Till allt som är så svenskt.
Otrevliga människor.
Kallt.
Jävla piss-land.
Jag är dum i huvudet som lämnade Guatemala.
Men är man pank så är man.

Jag har iaf fått tillbaka väskorna nu, det var ju för väl det..

tisdag 2 juni 2009

helvetesresan, som pricken över i:et

Jag är i Sverige.

Det är konstigt att efter nio månader försöka skriva åäö så ha överseende med det okej.

Jag är pa dåligt humör.

Mest ledsen.

Men också arg.

Min man släppte av mig pa flyplatsen klockan 4 på morgonen, deras tid. Jag ville inte släppa honom. Åh gud vad ont det gjorde att se honom gå iväg! Sen grät jag. I floder..hela resan till Houston. Där stressade jag för att hinna med ett flyg som var 30 minuter försenat och som då innebar att jag skulle missa mitt plan från New York till Sverige. Mycket riktigt. Det var där helvetesresan började kan vi säga.

Fick en jävla mellanlandning i Paris, hatar Paris och fransmän. Dem pratar inte engelska och skyltarna är på franska.

Jag kom till Paris, 7 timmar senare och hade 20 minuter på mig att komma till flyget mot Stockholm. Jag sprang och sprag, svettades som en gris och såg att jag var tvungen att ta ett jävla tåg till flyget och boarda där. Väskkontroll, svett och tårar senare så satt jag påväg mot svea igen. Men det var precis, jag fick böna och be for att dem skulle ta med mig på planet, var 1 minut försenad..

Första klass med lax och all you can drink wine.
Men jag grät ändå.
Det var just då jag förstod vad som höll på att hända. Det var då jag förstod att jag var pa andra sidan jorden och hundratals mil från min älskade man.

Jag är i alla fall här nu.
Fått lyxig husmanskost av frugan, hallonsmoothoe och annat gott.
Och väskorna är borta. Dem vet inte var dem är. Såklart.

Guatemala - Houston - New York - Paris och Stockholm.
8 grader.
Det suger gran verga som vi skulle ha sagt hemma i Guatemala.
Jag hatar Sverige.
Blä.